The Hurt Locker - "Best Picture"

The Hurt Locker


Vinnaren av Oscarsgalans kategori "Best Picture" var i år The Hurt Locker, så givetvis var den ett måste att se. I söndags var jag med familjen på bio och såg den. Det enda jag visste om den var att det var en krigsfilm och att regissören var en kvinna - men oj, vad bra den var!
Om man nu inte kan uppskatta  de flesta sorters filmer kanske man inte tycker den är bra. Det handlar ju också om personlig smak. Men kan man uppskatta det mesta från en seriös krigsfilm till en chick flick så kommer man gilla The Hurt Locker. Men sedan finns det ju de filmerna som bara är snäppet bättre än alla andra, de filmer som man gillar lite mer - som denna. Jag var glad över att Avatar INTE vann, för att kunna vinna titeln "Best Picture" måste filmen ha mer än bara snygga effekter you know...

The Hurt Locker är, som min bror sa, en film där huvudrollen är den där typiska Hollywood-karaktären som egentligen inte skulle klara sig bra i kriget. Han är macho och kör sitt eget race (något som inte skulle tillåtas, eller hur?). Men man sitter spänd genom filmen och vet inte vad som kommer hända. Det var bara en enda händelse jag kunde förutspå. Om du inte sett den men får chansen tycker jag du ska se filmen. Men om du, som min far, efteråt säger "Den var bra, men The Inglorious Basterds var så mycket bättre" så har inte uppskattat filmen till sitt fullo - The Inglorious Basterds och The Hurt Locker är två helt olika filmer som bör uppskattas på två olika sätt. Det är som om jag skulle se Forrest Gump och säga att den var bra mycket bättre än Casablanca. (Två filmer som är superbra, men på olika sätt.)

9 - En film att tänka på

Jag såg "9" för några dagar sedan, och har sedan dess kommit på nya saker när jag tänkt på filmen. Den var bara strax över en timme, men det finns ovanligt många detaljer att upptäcka. Att den var klassad som en barnfilm förstår jag inte, för det är inget jag skulle rekommendera att småbarn ser. Visst är figurerna gulliga, men det enda "snuttigulliga" i filmen varar i någon minut.
Det är en film som man måste se fler än en gång för att upptäcka allt. :)

Handligen är i princip att en liten trasdocka vid namn 9 vaknar upp i en död värld där han träffar på andra trasdockor och ett monster i form av en robot som jagar de små trasdockorna. 9 försöker övetala de andra att de måste gå till attack mot monstret för att få reda på varför den jagar dem.

!!!SPOILERS under bilden!!! läs inte ifall du tänkt se filmen ;)

9

SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS! SPOILERS!


Det är nämligen så att mänskligheten är utrotad, dödade av sina egna maskiner. Forskaren som skapade "hjärnan" bakom alla maskiner inser vad han gjort och att maskinen måste förstöras (han är själv för gammal, antar jag). Därför delar han upp sin själ på nio delar i små trasdockor, där 9 är den sista. De får reda på att genom att ta bort en speciell grej som sitter på monstret kan de döda döda den. Alla dessa trasdockor representerar en del av forskarens personlighet, har jag fattat det som. Flera av dem dör och de blir fast i grejen som monstret har (den suger upp deras själar). De lyckas i alla fall ta grejen så monstret dör och på slutet släpper de själarna fria. När sedan själarna stiger mot himlen börjar regn falla och man kan se små gröna livstecken i vattendropparna. ;)
En liten sammanfattning bara ;)

Ponyo - så otroligt söt!

Ponyo by Hayao Miyazaki, Studio Ghibli

Jag såg Ponyo (Gake no Ue no Ponyo) häromdagen, senaste filmen från Studio Ghibli av Hayao Miyazaki. Har länge varit ett fan av Miyazaki så jag har längtat efter den här filmen enda sedan jag läste att den skulle göras.

Ärligt talat trodde jag att det skulle vara en barnslig film som jag inte skulle gilla, men ack så fel jag hade! Den är i stil med Totoro, och likt Totoro är den också huuuuuuuuuur söt som helst! Den är nu en av mina favoritfilmer från Ghibli tillsammans med Spirited Away och Howl's moving Castle.

En film man bara måste se! x3 Särskilt om man gillar Miyazakis andra filmer :3

RSS 2.0